Bra artikel om hur charcoaltillverkningen borde gå till.
/Tord
2010-03-10
Pyrolys på nytt sätt väcker intresse
En unik pyrolysprocess uppfunnen av pitebon Bengt-Sture Ershag har väckt stort intresse såväl nationellt som internationellt. Förhoppningen är nu att kunna bygga en fullskalig anläggning för att visa metodens många fördelar, där först och främst uttjänta bildäck ska kunna återvinnas.
Klicka på överskriften och läs om denna intressanta metod för att tillverka charcoal!
/Tord
Klicka på överskriften och läs om denna intressanta metod för att tillverka charcoal!
/Tord
2010-02-16
Från Folke Gunthers blogg
"But here, the normally futile way of answering the climate change problem starts to make sense; If we, simultaneously with increasing charring, could considerably reduce our carbon dioxide emissions, say, with 90%, then, the emissions would be smaller than the possible sequestration! With the figures above, the sequestration exceeds the emissions with about 1-2 Gt per year."
Folke visar således att det teoretiskt är möjligt att t.o.m reducera CO2-halten i atmosfären med hjälp av en intensiv pyrolys om utsläppen samtidigt kraftigt minskar.
/Tord
Folke visar således att det teoretiskt är möjligt att t.o.m reducera CO2-halten i atmosfären med hjälp av en intensiv pyrolys om utsläppen samtidigt kraftigt minskar.
/Tord
2010-02-09
BiG (Från: Black is Green Pty Ltd).
Interesting facts
3 tonnes of biochar is equivalent to approximately 1 to 2 tonnes of fixed carbon. When applied to the soil each tonne of fixed carbon can lock up the equivalent of 3.7 tonnes of CO2 for hundreds of years. Skall vara tusentals år enl. kommentar nedan.
Australia currently emits approximately 450 million tonnes of CO2 each year. Australia could offset all of its CO2 emissions by applying approximately 300 million tonnes of biochar to our roughly 500,000 square km of agricultural lands. That is equivalent to less than 1mm per day.
The soils would gladly accept this, but it would be a massive undertaking, requiring every last bit of biomass residue generated in the country. So this is a hypothetical example, but at least it provides a comparison of the potential impact of biochar in the climate debate.
Kommentar:
Rättelse: Ett kg nedgrävt "charcoal" = c:a 3,5 kg mindre CO2 i luften.
(Se kommentar nedan)
/Tord
3 tonnes of biochar is equivalent to approximately 1 to 2 tonnes of fixed carbon. When applied to the soil each tonne of fixed carbon can lock up the equivalent of 3.7 tonnes of CO2 for hundreds of years. Skall vara tusentals år enl. kommentar nedan.
Australia currently emits approximately 450 million tonnes of CO2 each year. Australia could offset all of its CO2 emissions by applying approximately 300 million tonnes of biochar to our roughly 500,000 square km of agricultural lands. That is equivalent to less than 1mm per day.
The soils would gladly accept this, but it would be a massive undertaking, requiring every last bit of biomass residue generated in the country. So this is a hypothetical example, but at least it provides a comparison of the potential impact of biochar in the climate debate.
Kommentar:
Rättelse: Ett kg nedgrävt "charcoal" = c:a 3,5 kg mindre CO2 i luften.
(Se kommentar nedan)
/Tord
2010-02-02
Se en hemmagjord charcoalanläggning.
Denna charcaol retort verkar något omständig men den är säkert effektiv.
/Tord
/Tord
2010-02-01
Anila-spisen
Anila-spisen använder bara bränsletsrökgaser till kokningen. Växtkolet ibränslet blir kvar efter förbränningen, och kan därför samtidigt användas både till
jordförbättringsmedel (biochar) och som kolavskiljning från atmosfären. Två flugor
i en smäll!
Spisen har utvecklats i Indien av Professor U.N. Ravikumar (Eng) Mysore University
och introducerats i Europa av David Friese-Greene på Schumacherinstitutet i
England. Den används och tillverkas nu iflera delar av världen på professor
Ravikumars uttryckliga önskan att den skall tillverkas fritt och utan patentanspråk.
Sprids idén tillräckligt blir det också omöjligt för någon att ta patent på den.
Fördelen med spisen är att den,förutom att den tillverkar växtkol
kan användas med praktiskt taget vilken form av växtbiomassa som
helst, från sågspån till agnar och nötskal. Man startar förbränningen
genom att tända med några stickor i det centrala röret. Hettan som
sprids genom plåten till den yttre kammaren med biomassa värmer
denna till den kritiska temperaturen 350 grader, då rökgaser börjas
avges. De passerar genom hålen i det inre röret, där de antänds.
Förbränningen ger mer värme till nya rökgaser osv.
/Tord
PS Skriv till mig om du är intresserad så kan jag bifoga bilder. DS
(tord.gunilla@telia.com)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)