Anila-spisen

Anila-spisen använder bara bränsletsrökgaser till kokningen. Växtkolet ibränslet blir kvar efter förbränningen, och kan därför samtidigt användas både till
jordförbättringsmedel (biochar) och som kolavskiljning från atmosfären. Två flugor
i en smäll!
Spisen har utvecklats i Indien av Professor U.N. Ravikumar (Eng) Mysore University
och introducerats i Europa av David Friese-Greene på Schumacherinstitutet i
England. Den används och tillverkas nu iflera delar av världen på professor
Ravikumars uttryckliga önskan att den skall tillverkas fritt och utan patentanspråk.
Sprids idén tillräckligt blir det också omöjligt för någon att ta patent på den.
Fördelen med spisen är att den,förutom att den tillverkar växtkol
kan användas med praktiskt taget vilken form av växtbiomassa som
helst, från sågspån till agnar och nötskal. Man startar förbränningen
genom att tända med några stickor i det centrala röret. Hettan som
sprids genom plåten till den yttre kammaren med biomassa värmer
denna till den kritiska temperaturen 350 grader, då rökgaser börjas
avges. De passerar genom hålen i det inre röret, där de antänds.
Förbränningen ger mer värme till nya rökgaser osv.
/Tord
PS Skriv till mig om du är intresserad så kan jag bifoga bilder. DS
(tord.gunilla@telia.com)