Anneth föddes i en liten by i Tanzania. Modern dog vid förlossningen. Den lilla flickan var svårt sjuk. En svensk missionär, Ulla Svensson från Tyringe i Skåne, tog hand om henne. Så lärde hon sig tala skånska i den afrikanska bushen.
Hon blev präst och tjänstgjorde ett tag i Sverige. Sedan återvände hon till Tanzania. I stiftet fanns sex förfallna ruiner på tusen meters höjd i regnskogen. Hon pekade på ruinerna och sade: ”Där skall jag med Guds hjälp bygga ett kristet universitet med handikapperspektiv.”
Jag tänkte: det kommer aldrig att gå. Men jag hade fel. Ett år senare invigdes universitetet, SEKUCo, med 130 studenter. Det var för tre år sedan. Idag har universitet en filial i bergen, och 1300 studenter. Det är med sin inriktning unikt i Afrika och i världen.
Lena Maria Klingvall föddes i västgötska Habo utan armar och med bara ett normalt ben. Hon blev världsmästare i handikappsimning, författare, sångerska, föreläsare. Hon gör allt med sin fot: kör bil, ringer på mobilen, målar, broderar, hanterar kniv och gaffel, dricker ur glas.
Världen är inte ond. Det finns ondska och onda politiska system som nazism och kommunism – men huvudtendensen är att det goda till slut alltid segrar. Ljuset vinner alltid över mörkret. Människor som Anneth Munga och Lena Maria Klingvall är två av många ljusbärare. Det finns ljusbärare också i vår vardag, på kontoret, i lokalpolitiken, i journalistiken. Men vi måste bli bättre på att upptäcka dem.
/Tord
2010-12-04
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar